Mitt vardagsliv

I går hade vi städdag i byn. Vi samlades vid bygdegården kl 10 och då passade jag på att fota alla. På bilden kan jag räkna 22 (23 med mig), Det tycker jag är ganska bra. Jag hade inte väntat mig en gigantisk uppslutning så jag är jättenöjd. Efter att bilden togs kom det några till så vi var nog upp emot 30 personer som hjälptes åt.
Vi hade ju också en himla tur med vädret, solen sken och det var skönt att inte slafsa runt i blöta diken när skräp skulle plockas upp. Allt som vi kunde bränna själva, ris och gamla bräder (dock ej tryckinpregnerat) eldade vi och resten sorterades för senare färd till den bemannade återvinningsstationen som bara är öppen på fredagar. Efter tre timmar var det kaffe, saft, korv och bröd och kakor. Det var mycket skratt och många roliga kommentarer.
Efter fikat begav sig många hem En del tyckte att det var dålig stil men jag tycker att det är bra att man är med så länge man orkar och kan. Bättre en timma än ingen alls. Mest imponerad är jag över en tant som tar sig fram sakta men säkert med rollator, hon travade på och med hjälp av en plocktång kunde hon fylla en stor kasse med skräp och hela korgen med flaskor och burkar. Hon hade till och med startat en halvtimma innan samlingen för hon visste med sig att hon inte kunde jobba i så snabb takt...Hallå eller, fattar ni vilken kvinna!!

Foto Fjällräven                                                   Samling utanför bygdegården
                            Se så många krattor det finns i byn *fniss*

Jag är glad att jag tackade ja till att sitta med i styrelsen för Byalaget. Hade jag inte varit med på det mötet är jag ganska säker på att jag inte skulle varit med på städdagen. Hade nog kunnat hitta på massor med bra ursäkter för att slippa det *latmasken* Men det var jättekul. Jag gjorde det jag kunde och orkade.
Hur som helst, vi fick inte bara en renare by, vi fick en jätterolig dag tillsammans. *klämkäckt*

För några år sedan köpte jag en pusselmatta. Det är en filtmatta som man pusslar på och när man vill ha bordsytan fri så rullar man bara ihop filten och vips  kan man duka fram middag på bordet utan att förstöra pusslet.
Nu har jag äntligen börjat pussla. Det har liksom legat och mognat i några år...*fniss*
Känner att det är både för- och nackdelar med denna filtmatta. Utan matta är det ju lätt att flytta runt pusselbitar, nu får man liksom lyfta varje bit. Men fördelen är ju att man kan plocka undan det när man känner  för det. Ibland är det ju så att man inte pusslar färdigt och går det för lång tid så ledsnar man.

Fot Fjällräven                                                            Bara några bitar kvar *ler*


Foto Fjällräven                      Så här rullas filten ihop med pusslet på plats

När jag tog fram det här pusslet så upptäckte jag att det låg två pussel till i lådan, det är bara att hoppas på att det blir en regnig sommar *sa hon som inte är förtjust i svettiga somrar*

När jag var hemma i Trollhättan förra veckan berättade mamma att min morbror hade vunnit en tävling. Han gör fantastiska knivar och nu hade han vunnit en tävling innom det området. Han är också jätteduktig när det gäller att göra svepaskar. Jag fick ett fat när jag fyllde år och från början var jag väldigt rädd om det och vågade nästan inte röra det men nu avänder vi det varje dag.
Hur man än vänder och vrider på det så finns det inte en enda vass kant. Man känner inte heller de små träspikarna som håller ihop fatet. Jag kan för mitt liv inte begripa hur det går att göra så slätt och fint. Lika lent som en bäbisrumpa *ler*

Varje gång jag är på en marknad och de säljs svepaskar går jag fram och känner på dem men inga har varit så fina och välgjorda som min morbrors *sade hon stolt*



Foto Fjällräven                                                        Svepask av ask och valnöt

Från början var planerna att vi skulle åka till Kolmården på tisdag och sen vidare till Solna (där svägerskan bor med sina trillingar) med besök på Skansen på onsdag och vidare mot Järvsö på torsdag för att sen komma hem på fredag. Vi kom dock fram till att det var lika bra att fara raka vägen hem. En orsak var att larmlåset M fick i present av mig inte funkade som det skulle. Larmet startade i tid och otid vilket gjorde att mc-n fick stå i garaget istället och i Solna finns det inget garage och vi ville inte ha den ståendes olåst. När vi då började fundera på att resa raka vägen hem så kändes plötsligt Kolmården, Skansen, Solna, Järvsö som ganska jobbiga allternativ. Vi skickade kläder och barncykel (som jag lovat min svägerska att ta med till henne i Solna) med bussgods och for mot Mora på tisdag morgon/förmiddag. Det var ingen tryckande värme men överkomligt för M som åkte motorcykel.

I Mora hyrde vi ett rum i en liten stuga.


Foto Fjällräven                               Stuga med 4 rum och gemensamt allrum

Efter vi bäddat och fixat till det lite i stugan gick vi in till centrum och letade upp en pizzeria. Vi hittade en men tragiskt nog så glömde pizzabagaren att krydda pizzorna. Det var inget fel på dom men dom smakade ingenting. Efter pizzan gick vi till ica för att handla lite frukost. M fjantade runt och lastade i en massa varor som vi absolut inte skulle ha och jag skrattade så jag höll på att kissa ner mig. Vi var nog lite trötta båda två. Tur att ingen känner oss i Mora. *ler*

På onsdag åkte vi vidare mot Trångsviken. Det tog oss drygt 6 timmar att åka 34 mil. Normalt tar det max 4 timmar. Det var mellan 2 och 5 grader hela vägen och på vissa ställen snöade det till och med. Vi fick stanna flera gånger för att M skulle få värma sig i bilen. Han hade inte haft en tanke på att ta med vinterhansdskar. I Sveg letade vi upp en affär där dom fick plocka fram vinterkollektionen av arbetsvantar. Då gick det lite bättre men när vi väl var hemma fick M ställa sig i duschen och värma sig.


Foto Fjällräven                                                                   M springer sig varm.

Det är kul att resa bort men oj vad skönt det är att komma hem. Sova i sin egen säng är guld värt.
Men det var väl så där kul att vakna upp idag och se att det snöar ute. Inte så att det ligger drivor men ändå...*stön*

I kväll är det dags för syjuntan att träffas. Jag visste inte riktigt vad jag skulle hitta på men så kom jag på att jag vill ha servetter med kräftmotiv. Hittade en gammal linneduk  som aldrig används så den klipptes till 12 servetter. Sparade bården i mitten, den kan man ju ha som löpare. Jag ritade en kräfta som jag sen överförde till servetterna.
En är färdig så nu är det bara 11 kvar (pust, jag som inte gillar att göra samma sak omigen)


Foto Fjällräven                                                                 Duk som kliptes i bitar


Foto Fjällräven                                                     Färdig servett, bara 11 kvar

Det är ju inte ofta vi har kräftkalas men nån gång kanske det blir. Inte så farligt om de blir liggandes heller. Alla "ingredienser" fanns ju redan hemma.
Nu måste jag sätta fart, får ju inte komma för sent till symötet *ler*

I måndags var jag hos min svägerska som är här och hälsar på. Hon har trillingar som är 3½ år och dom är jättegoa. Fast det ska erkännas att man blir trött. Man har ju blivit bekväm på äldre dar *ler*
Vi tog en promenad till barnas gammelmormor. Där blev det saft och bulle. Smaskens tyckte alla tre. Efter fikat gick vi ut för att leka lite och sen gick vi upp för den stora backen som är bakom huset. Jösses vilken utsikt.

Foto Fjällräven                                                                       Utsikten från Trång

Sen var det dags att knata hem igen och alla barnen somnade i vagnen.

Igår åkte vi till stan, svägerska, barnen och jag. Gunga utanför Domus och åka hiss och rulltrappa ner till Clas Ohlson var väldigt kul tyckte dom. Litre roar barnen *ler*
Efter vi handlat färdigt skulle vi äta pizza på Athena (vid Stortorget i Östersund) men dom ville nog inte ha gäster som hade barn med sig. Vi blev mycket bryskt och otrevligt uppmanade att ställa vagnarna i en trappuppgång utanför pizzerian. Fattar dom hur mycket saker som ligger i en vagn? Vi hade ju handlat. Vi hann inte ens förklar att vi skulle kunna fälla ihop vagnarna och ställa dom i en litet utrymme brevid bordet som vi såg skulle funkat. Vi vände och gick till MacDonalds istället. Helt klart har Athena tappat en kund. Fruktansvärt otrevliga och det det är synd för så har jag inte upplevt dom förut.
På MacDonalds åts det hamburgare och pommes frites. Vi blev också bjudna på bananmilkshake vilket snabbt tappades på golvet. Väldigt kladdigt och mysigt *flinar* Men det var kul för barnen tyckte verkligen det var roligt att äta ute.
På väg hem somnade två av tre.

Vi bestämde ialla fall att till sommaren när dom kommer hit igen ska det ordnas barnvakt och vi ska ta oss en heldag på stan. Shopping och fika i mängder *jippie*

Kvällen avslutades i Bläckåsen där det var möte för konstföreningen.

M har bott här i drygt 3 år. Jag i dryga ett år. Igår fick vi upp sänglampor.
Hur svårt kunde det vara? Inte svårt alls. Det var nog mest att tummen fastnat på ett mycket mörkt ställe.

Jag köpte lampor på Ikea till våra bokhyllor men använde bara 3 av 5. Såg i en tidning härom sisten att nån hade använt likadana lampor som sänglampor. Bra tänkte jag och bestämde att så skulle vi också göra.
Borra borra, skruva skruva och simsalabim, där satt dom.

Foto Fjällräven                                                              Tavelhylla med lampor

Vi skruvade upp tavelhyllan och satte sen lamporna i den. Vi blev mycket nöjda. Jag löste korsord i sängen (som jag alltid gör) och det lyste utmärkt *ler*

Nja, snarare äckelpäckel.

I flera veckor (iaf drygt en vecka) har vattnet sett konstigt ut hos oss. Först trodde jag det var inbillning men sen ringde svärfar och frågade om vi också hade rost i vattnet. Nu har jag hört att det beror på smältvattnet, inte rost. Vattennivån i Storsjön är visst väldigt låg och då blir det smältvatten som kommer i våra kranar. Vi kan koka mat och säkert dricka vattnet också men det smakar gammalt. Därför dricker vi nu köpevatten.


Foto Fjällräven                                                    Äckelvatten

Någon hade sagt att hon själv inte skulle tvätta vittvätt så länge vattnet var så här och det kan jag förstå. Jag kokade ägg i går och skalen såg ut som om jag färgat dem med gul lök eller te.

Jag hoppas att det inte ska dröja allt för länge innan vattnet blir som det brukar. Men det är lite kostigt att det inte går att rena vattnet mer. I Mattmar, som ligger 1 mil bort,  där är vattnet rent. Tar inte dom också vatten från Storsjön? Hummm, jag måste nog forska i detta.

Ja ja, naturen är fantastisk och vi ska nog överleva det här också.

Tjingeling!

Våren är kommen även hos oss och för att hjälpa den lite på traven köpte jag några blommor som för mig betyder sommar och skolavslutning, marguriter och pelargoner.


Foto Fjällräven                                Marguriter och pelargoner i köksfönstret

Under de år som K gick i skolan hade vi skolavslutningskaffe hemma hos oss. När jag och mina syskon gick i skolan var det kaffe hos mamma. Man kan väl säga att vi hade examenskaffe från -73 till -06, 33 år. (jösses!)
Inte konstigt att man saknar att ha skolabarn.
Kanske man skulle skapa en liten tradition här uppe. Min svägerska har ju fortfarande några skolbarn *ler*
Vilket som så är marguriter förknippade med skolavslutning för mig och skolavslutning är = sommar.
Det får bli veckans söndagsbild.

Kram på er alla.