Mycket märkligt och obehagligt!
Har spenderat helgen med två av mina kusiner i vår huvudstad. Bussresa med teater, shopping och mycket ätande. Jättetrevligt, precis som det ska vara och alltid är med dessa två. Men ju mer jag funderar, ju mer märkligt tycker jag att det blir.
Alla som känner mig vet att jag är väldigt punktlig, förr vara jag alltid på plats långt innan avtalad tid, nu är jag faktiskt lite bättre på att inte stå och vänta för tidigt men om jag skulle bli en minut sen så ringer jag alltid och talar om det. Alla vet också att jag sover väldigt lite, sover nästan alltid väldigt ytligt. Vaknar av minsta lilla ljud och vaknar alltid om jag rör mig i sömnen. Vet tvärsäkert att jag inte sovit en hel natt sen Kim föddes och han blir 27 i februari. Förr i tiden hade jag en väckarklocka som lät pipipipiii, pipipipiii, en sån där vanligt liten enkel sak, precis innan den ringde så kom det ett litet klickljud, av det ljudet vaknade jag och stängde nästan alltid av klockan innan den började pipa, då förstår ni hur lätt jag sover.
I fredags var vi på en italiensk restaurang, där drack jag en öl men vi startade med ett par öl i kusinernas rum och efter det gick vi tillbaka till hotellet där vi tog oss varsin öl i baren, alltså drack jag 4 öl med start kl. 16.30 och den sista kl. 22.30, 4 öl på 6 timmar. Två av dessa öl var på 4,5%, alltså snäppet starkare än folköl. Det jag vill ha sagt med detta är att jag alltså inte var full, påverkad av alkohol, javisst men långt ifrån full.
När klockan är halv tolv så går vi upp på våra rum, jag sover i ett och kusinerna delar ett annat. Vet att jag startade tv'n men sen är det kolsvart. Kommer ihåg att jag var väldigt trött men det är ju inte konstigt när jag vaknat före fem på morgonen och sen rest en halv dag. Somnar utan att stänga av tv'n men vaknar vid tretiden på natten av att jag sitter i sängen med öronpropparna i handen. Har ingen aning om jag suttit så sen jag somnade eller om jag stoppat i propparna och sen tagit ur dem, inte den blekaste. Går upp för att gå på toaletten och tänker för mig själv; väldigt vad jag stapplar fram. När jag sätter mig på toaletten så liksom ramlar jag ner på stolen och då tänker jag också att det var väldans vad jag är fumlig och flummig. Men tycker ändå att det verkar normalt eftersom vi är på resande fot, kommer inte ihåg att jag gick tillbaka till sängen.
Jag har ställt klockan på ringning halv åtta eftersom vi ska träffas i lobbyn klockan åtta för frukost. Det kommer jag faktiskt ihåg, att jag ställt klockan på ringning. Den ringer vid alarmtiden och om jag inte stänger av den så ringer den var femte minut. Detta händer aldrig eftersom jag nästan alltid vaknar före klockan ringer men jag vet att det gör så, det har jag testat. När klockan är tjugo över åtta vaknar jag av att en hotellpersonal kommer in och säger god morgon och tar mig i foten, bakom henne står mina kusiner och jag hör Gabriella när hon lite lätt hysteriskt frågar mig vad jag sysslar med, sen brister det för henne och hon lägger sig bredvid mig och börjar gråta, hon var övertygad om att jag var död.
Det har varit full kalabalik och jag fattar inget. Ber om ursäkt flera gånger för att jag försovit mig.
Jag säger att vi ses om några minuter vid frukosten och jag stapplar än en gång ut på toaletten, kissar, borstar tänderna och tar på mig kläder. Går ner för trappen och vet knappt vart jag är, vet inte åt vilket håll jag ska gå åt och får verkligen tänka efter för att förstå vad jag ska göra och vart jag ska ta vägen.
När vi sitter där och äter frukost så berättar de att de gått ner i lobbyn klockan åtta och när jag inte var där så letade de i frukostmatsalen men när jag inte var där heller så ringde de på min mobil och när jag inte svara så gick de upp till min rum och knackade på. Jag svarade inte och de ringde igen på min mobil och de hör att den ringer högt och ljudligt. Då förstod Gabriella att nåt var galet, hon känner mig väl och detta var fel. De gick ner i lobbyn och förklarade för en personal och hon följde med upp för att öppna dörren. Hennes kort funkade inte och gick för att hämta ett annat som inte heller det fungerade. Under tiden ringde Gabriella min mobil men jag vaknade inte. Tillslut så använde det någon slags nyckel som används vid brand, jag hade låst dörren inifrån.
Under dagen försökte jag hela tiden skylla på att jag var trött, sovit dåligt, rest långt....osv... men nu vet jag inte längre. Jag har sovit dåligt i snart 30 år och jag har aldrig vaknat på det här viset, så förvirrad. Eller har jag det? Jo det har jag, när jag varit sövd under operationen, då vaknar jag och känner mig så här flummig och förvirrad. Först på eftermiddagen började jag känna mig normal, jag kände mig absolut inte sjuk men det kändes konstigt. Lite rädd var jag för att det skulle kunna vara något allvarligt, stroke, hjärtinfarkt eller vad man nu kan drabbas av men nu har jag slagit bort dom tankarna.
Så varför sov jag så djupt? Har jag blivit drogad? Ingen aning, jag lämnade aldrig min öl från uppsikt så det känns väldigt omöjligt att någon skulle kunna gjort det.
Nu mår jag som vanligt, varken piggare eller tröttare än vanligt men helt klart känns det obehagligt.
Höst och sen kommer vinter
Min Iphone: Gamle Dal
Kan inte förstå att en del inte gillar hösten, den är ju fantastisk för att inte tala om att efter höst kommer vinter :-)
Kram på er alla människobarn
