En vettvilling i byn

Denna vecka har varit sömnfattig, vi har slitit och släpat från morgon till kväll, Kim, pappa och Bassen har varit här och vi har alltså haft arbetsläger i stugbygget =) Jag återkommer till det i nästa inlägg för nu ska jag berätta om natten som varit.

Klockan står på 3.40 och vi vaknar till ljudet av krossat glas och förstår att det är nära men inte i vårt hus. Ser att det lyser lite svagt i hallen hos grannen och vi hör sen upprörda röster, eller iallafall en upprörd röst som skriker och gapar. Vi lyssnar en stund och hör sen dunsar, typ som om någon blir slagen.
Vi känner inte grannarna så där jättebra men det lilla vi sett så är det ett snällt och trevligt par som bor där, vi hälsar på varandra och pratar väder ungefär. Vi har aldrig sett eller hört några tendenser om att de bråkar eller gapar på varandra men man vet aldrig vad som händer bakom en stängd dörr.
Vi bestämmer oss för att ringa polisen för det låter inte som en sund och social tillställning därinnifrån. Jag förklarar för polisen att det är bråk och att vi vill att de ska komma hit och styra upp saker och ting.


                                                   

Under tiden vi väntar på att de ska dyka upp lyckas grannen springa ifrån mannen som har slagit och sparkat honom sönder och samman, han blir insläppt hos någon och kan gömma sig där. Han ringer också polisen för att få hjälp. Den galne mannen som slåss följer efter men verkar tappa bort vår granne som tur är.
Under tiden ropar vi in tjejen och vi står i vårt sovrumsfönster och spanar efter polisen. Då ser vi den galne mannen komma tillbaks och han går in i grannens hus igen och letar efter något/någon, känns skönt att granntjejen inte var kvar där.
Polisen kommer och de söker igenom grannens hus men galningen har hunnit sticka, de kommer sen in till oss och berättar att grannkillen är i säkerhet och att de ska åka dit för att se hur har mår. Vi står igen i sovrumsfönstret och spanar ut i natten som nu blivit morgon.
Ambulansen kommer och hämtar grannekillen, polisen kommer tillbaka till oss och granntjejen får lämna sin redogörelse för vad som hänt, vi får berätta vad vi sett, granntjejen åker till akuten för att va med sin sambo som sys ihop med ett å annat stygn, vi spikar igen fönstret i dörren hos grannen med några brädor och sen går vi in till oss.
Klockan är nästan sju och vi är klarvakna, Mats hann sova tre timmar och jag en och en halv. Det är ingen ide att gå och lägga sig igen och när vi har slöat en stund och fått i oss frukost åker vi upp till stugan för att måla klart.

Nu är klockan 20.30 och jag skulle kunna somna sittandes här framför datorn. Det känns lite olustigt alltihop, en vettvilling i vår lilla by. Här ska det vara lugnt och fridfullt på nätterna, ja på dagarna med för den delen.
Skönt iallafall att grannen klarade sig så bra som han ändå gjorde, spräckt läpp, några lösa tänder, igenmurat öga och blåslagen i största allmänhet, det kunde slutat hur illa som helst om han inte hade lyckats fly.

Kram på er alla snälla människobarn, ta hand om varandra.


Kommentarer
Postat av: Robert

Nej men fy, vad otäckt!! Kände grannarna den här personen?? Hur sjutton ska grannarna som råkade ut för honom våga sova gott om nätterna i fortsättningen? Jag tror att jag hade behövt terapi efter en sådan händelse! Ja, det finns dårar överallt, verkar det som. Här i närheten av oss har vi haft skottlossningar och annat otrevligt de senaste åren. Olustigt, helt klart! Kram!

2011-08-14 @ 21:12:34
Postat av: Fjällräven

Ja visst är det otäckt, och jag säger som du, jag skulle också behövt terapi om det var oss det gällde.

2011-08-14 @ 22:08:32
Postat av: Helen

!!! Otäckt! Så´nt som möjligen händer på andra ställen men inte hemma på byn och absolut inte hos närmaste grannen!!! Va bra att det trots allt verkar ha gått bra med grannarna, men va otäckt att veta att galningen skulle kunna dyka upp igen!

2011-08-15 @ 09:26:17
URL: http://helensvardag.blogg.se/
Postat av: Fjällräven

Ja det var verkligen otäckt men det var helt och hållet riktat till grannen så det finns ingen större oro för att galningen skulle återvända till någon annan här just nu, som tur är. Men precis som du säger så händer det ju överallt men inte så nära. Jag är bara så glad att vi var hemma och hörde så vi kunde ta hand om granntjejen.

2011-08-15 @ 10:52:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0